Aktuellt

Konsignation och kommission i konkurs – Vad bör man som leverantör tänka på?

En utveckling som jag och mina kollegor vid Advokatfirman Carler lagt märke till i konkurs- och rekonstruktionsärenden, särskilt inom konfektion och mode, är att det blivit allt vanligare med olika avtalsupplägg i förhållande till leverantörer, t.ex. olika former av konsignation och kommission. Det finns framförallt två sannolika skäl till detta. Det första är likviditetsskäl, alltså att handlaren slipper köpa in varorna redan vid leveranstidpunkten. Det andra är att leverantören önskar få en säkerhet om handlaren skulle komma på obestånd.

Som alternativ till sedvanliga köp av varor upprättas olika typer av avtal i syfte att säkerställa att leverantören i stället får betalt för de varor som säljs av handlaren vid ett senare tillfälle. Dessa upplägg betecknas ofta som kommission eller konsignation och kan i praktiken ofta vara en sorts hybrid av både konsignation och kommission, vilket i värsta fall kan innebära att önskad rättsverkan uteblir. Nedan följer en kortfattad redogörelse av de viktigaste faktorerna som en leverantör bör vara medveten om gällande separationsrätt i en konkurssituation när avtal om kommission eller konsignation tecknats.

Separationsrätt i konkurs

Om en handlare försätts i konkurs uppstår frågan om vem som äger förfoga över varorna som finns i handlarens lager och butik.

I konkurs presumeras all egendom i konkursbolagets besittning tillhöra konkursbolaget. Om någon annan part, till exempel en leverantör, påstår att så inte är fallet, måste denne bevisa sitt ägande. Om leverantören äger varorna kan denne ha s.k. separationsrätt.

För separationsrätt krävs att de levererade varorna är möjliga att urskilja och identifiera. Om varorna sammanblandats med andra varor på så sätt att de inte längre kan identifieras så finns det inte någon separationsrätt. Dessutom måste leverantören ha ett s.k. sakrättsligt skydd, till varorna för att de inte ska ingå i konkursboet och därmed kan säljas av konkursförvaltaren.

Betalningsmodellen vid ett sådant upplägg kan ha stor betydelse för frågan om leverantören har sakrättsligt skydd, vilket beskrivs nedan.

Konsignation och kommission

De avtalsupplägg som vi noterat ofta förekommer mellan leverantör och handlare i dessa situationer betecknas ofta som kommission eller konsignation.

Kommission innebär kort sagt att en leverantör deponerar ett kommissionslager hos en handlare som in sin tur säljer lagret i eget namn men för leverantörens räkning.  Handlaren upprättar redovisning över försäljningen och erhåller som regel provision på försäljningen av leverantörens lager. Äganderätten till egendomen övergår alltså aldrig till handlaren. Kommissionsförhållanden regleras av kommissionslagen och medför som regel separationsrätt i konkurs, i vart fall om det fråga om äkta kommission.

Konsignation i sin tur innebär i korthet att en leverantör deponerar varor hos handlaren som i sin tur har rätt att själv köpa varorna, oftast i samband med att handlaren säljer varorna vidare. Handlaren säljer alltså varorna för egen räkning och köper ut varan från leverantören i samband med att varan säljs till kunden. I praktiken leder detta ofta till att handlaren säljer en vara till kund innan det att leverantören fått betalt.

Konsignation är en konstruktion som inte har stöd i lag, vilket medför viss osäkerhet kring möjligheterna för sakrättsligt skydd i en konkurssituation. Konsignationsupplägg påminner ofta om både kommissionsförhållanden och köp med återtaganderättsförbehåll.

Det bör noteras att köp med återtaganderättsförbehåll i praxis har förklarats sakna sakrättslig verkan om leverantören – uttryckligen eller underförstått – gett handlaren en rätt att före slutbetalning förfoga över varan. Vid en sedvanlig grossistleverans av kläder till en klädbutik får leverantören normalt sett anses godta att klädbutiken säljer kläderna till konsument, oavsett om leverantören har fått betalt eller inte. Normalt sett är därför inte återtaganderättsförbehåll (eller äganderättsförbehåll) giltiga vid konkurs när det gäller denna typ av varor.

Har ett sakrättsligt skydd uppkommit?

Ett kommission- eller konsignationsavtal kan medföra att leverantören har ett sakrättsligt skydd, men det beror i stor utsträckning av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet och hur avtalet har utformats.

Nedan finns några tumregler när det gäller kommissions-/konsignationsavtal. Vid bristande uppfyllelse riskerar leverantören att inte ha ett sakrättsligt skydd i konkurs och därmed inte heller någon separationsrätt:

• Vem står affärsrisken?

Har handlaren rätt att returnera allt som inte kunnat säljas till leverantören kan det tala för att det föreligger separationsrätt. Ska handlaren betala en viss procentsats av t.ex. inköpspris på allt som returneras talar det i stället mot att det uppkommit ett sakrättsligt skydd. Viss betydelse har även vem som står kostnaden för exempelvis lagerhållning och försäkring.

• Har handlaren rätt att förfoga över lagret innan betalning skett till leverantören?

En orsak till att konsignationsupplägg mer sällan anses medföra sakrättsligt skydd är det faktum att handlaren oftast har möjlighet att förfoga över lagret innan leverantören får betalt. För att ett konsignationsupplägg ska medföra en trygg separationsrätt krävs att handlaren köper ut den aktuella varan ur konsignationslagret i nära samband med att den sedan säljs till en kund i exempelvis en klädbutik. Handlarens förvärv från leverantören görs alltså momentant med slutkundens köp från handlaren. Så är dock inte fallet när en månatlig försäljningsredovisning tas fram och efterföljande faktura från leverantören ställs ut därefter. I sådana fall får upplägget mer karaktären av ett kreditköp vilket inte medför ett sakrättsligt skydd. Numera finns dock vissa digitala betalningssystem som kan ordna så att ett avskiljande av köpeskilling sker så gott som omedelbart vid köpet.

• Vad avtalet bokstavligen betecknats som har mindre betydelse för det sakrättsliga skyddet.

Det kan i vissa fall vara så att avtalet exempelvis betecknas som ett konsignationsavtal men i praktiken utgör ett kommissionsförhållande. Under förutsättning att det rör sig om ett i praktiken korrekt tillämpat kommissionsförhållande kan ett sakrättsligt skydd ha uppnåtts.

Avslutande sammanfattning

Som leverantör är det viktigt att observera att det inte enbart är avtalet som medför ett sakrättsligt skydd utan att det även krävs att avtalet i fråga i praktiken efterlevs på ett sätt som medför ett sakrättsligt skydd.

Omständigheter som har stor betydelse för att ett sakrättsligt skydd ska anses ha uppkommit är bland annat returrisk, returrätt och rätt att förfoga över lager/varor före slutbetalning.

Vår rekommendation till leverantörer är att konsultera en obeståndsjurist, på t.ex. Advokatfirman Carler, när ett avtal om betalningsupplägg ska utformas. En obeståndsjurist kan hjälpa dig med att utforma avtal och utvärdera praktiska arbetssätt för att minimera riskerna vid handlarens eventuella konkurs.

Det är också lämpligt att ta hjälp när leverantören redan hamnat i en situation där en kund försatts i konkurs och det finns behov av diskussion med konkursförvaltaren. Vi på Advokatfirman Carler har bred erfarenhet både av att företräda leverantörer och ta hand om detaljhandlares konkurser. Vi kan därför ofta hjälpa till att hitta bra lösningar för leverantören.

Andrea Anjou

Biträdande jurist