News

Ny lag om företagsrekonstruktion föreslås – med flera stora nyheter

Den 3 mars 2021 presenterade Rekonstruktions­utredningen sitt betänkande med förslag om nya regler för företagsrekonstruktion. Det är så pass stora och omvälvande förändringar som föreslås att en helt ny lag om företags­rekonstruktion  införs, att gälla den 1 juli 2022. I samman­fattningen nedan pekas på några av de mest betydelsefulla förändringarna i utredningens lagförslag.

Nytt ”snabbspår” till rekonstruktion införs

Riktat mot mindre företag, som har svårt att bära kostnaderna för en sedvanlig rekonstruktion, införs ett alternativ till rekonstruktion, offentlig skuld­uppgörelse. Detta innebär att ett företag, under en rekonstruktörs uppsyn, under vissa förut­sättningar direkt kan få beviljat en uppgörelse med sina oprioriterade fordrings­ägare på minst 25 % betalning, med krav på 2/3 majoritet.

Kravet på livskraft ökas för att beviljas rekonstruktion

För att få inleda rekonstruktion skärps kravet på att verksamhetens livskraft ska säker­ställas på ett rimligt sätt genom rekon­struktionen. Dessutom dis­kvalificeras bolag som inte har bokföringen i sin ordning från att inleda rekonstruktion (vilket är ett välkommet för­tydligande).

Kraven på rekonstruktören skärps

Hårdare kompetenskrav kommer att ställas på rekonstruktören. Som huvud­regel ska denna arbeta som konkurs­förvaltare eller ha sådan erfarenhet. Endast i undantags­fall och på goda grunder ska någon annan kunna förordnas som re­konstruktör. Ut­redningen hänvisar här bl.a. till statistik som utvisar att andelen miss­lyckade rekonstruktion­er är många gånger högre för re­konstruktörer som inte arbetar som konkurs­förvaltare.

Införande av rekonstruktionsplan – istället för offentligt ackord

En stor principiell förändring är införandet av en bindande rekonstruktions­plan. Denna ersätter och kompletterar det nuvarande offentliga ackordet. Rekonstruktions­planen kan innehålla andra åtgärder än bara ackord/skuld­nedskrivning, t.ex. utgivande av aktier som betalning etc.

Liksom i andra länder införs enligt förslaget s.k. grupper av borgenärer och andra berörda parter. Grupperna är inte per automatik lik­ställda med de olika kategorierna i förmånsrätts­lagen. Grupperna anordnas istället utifrån till­räckligt enhetliga intressen hos medlemmarna i gruppen. Som ett exempel skulle man kunna tänka sig att oprioriterade fordrings­ägare delas upp i två grupper där aktiva leverantörer är en grupp och andra oprioriterade fordrings­ägare (t.ex. skatter och skulder till historiska leverantörer) är en annan grupp.

Prioriterade fordringsägare, som idag inte ingår i en ackords­förhandling, kommer också delta i dessa grupper. Detsamma gäller aktieägare och efterställda fordrings­ägare. Detta gör att röstreglerna för att få igenom en rekonstruktions­plan kommer att bli betydligt mer komplexa jämfört med nuvarande lagstiftning. Här görs en något förenklad sammanfattning:

• En rekonstruktions­plan ska antas om a) 2/3 av röstande inom varje grupp röstar för detta; och b) fordringarna som röstar för uppgår till 2/3 av samtliga fordringar med rösträtt.
• Även om inte alla grupper godkänt planen kan den ändå fastställas om antingen:
  • fler än hälften av grupperna har godkänt planen och minst en av dessa grupper är prioriterade borgenärer; eller
  • minst tre grupper har godkänt planen som består av borgenärer som kan förväntas få betalt vid en konkurs. Detta förutsätter dock att de grupper som röstat emot planen a) inte behandlas mindre förmånligt än andra grupper som vid konkurs har samma prioritet och b) får fullt betalt om en grupp med lägre prioritet vid konkurs föreslås få betalt enligt planen.
• Domstolen får vägra fastställa rekonstruktions­planen om borgenär invänder och planen inte bedöms vara till borgenärens “bästa intresse” (i jämförelse med konkurs)
• Om rekonstruktions­planen föreskriver ny finansiering får denna fastställas bara om finansieringen är nödvändig och inte otillbörligt skadar befintliga borgenärers intressen.
• En rekonstruktions­plan kan, förutom vad gäller mindre företag, fastställas också utan gäldenärens samtycke.

En fastställd rekonstruktions­plan är bindande för alla berörda parter (inklusive aktieägare och okända borgenärer)

Partiell fullföljd av avtal

Rekonstruktions­bolaget föreslås få en möjlighet att, i de fall det är praktiskt möjligt, kräva delvis full­görelse av avtal. På så sätt slipper rekonstruktions­bolaget välja ”allt eller inget”. Man kan tänka sig att dessa regler blir tillämpliga när rekonstruktions­bolaget behöver hyra en lokal eller utrustning under begränsad tid eller när man t.ex. enbart vill fortsätta att använda hälften av bolagets nuvarande leasingbilar – trots att dessa är samlade i ett ramavtal (gäller enbart operativ leasing).

Ökade möjligheter för rekonstruktions­bolaget att komma ur avtal i förtid

Sedan tidigare har rekonstruktions­bolag kunnat använda det offentliga ackordet för att på ett billigare sätt komma ur långvariga avtals­förpliktelser. Genom utredningens lag­förslag ökas rekonstruktions­bolagets sådana möjligheter ytterligare, vilket kan få betydelse för rekonstruktion av verksamheter med lång­variga olönsamma avtal. Som huvudregel kan rekonstruktions­bolaget säga upp avtal med tre månaders uppsägnings­tid, oavsett avtalstid (den förkortade uppsägningstiden minskar dock inte avtalspartens rätt till skadestånd).

Tillsynsmyndighet införs

I kombination med att kraven på rekonstruktörer skärps kommer också införas en tillsyns­myndighet hos Kronofogden, på liknande sätt som vid konkurser.

En form av “specialdomstolar” införs

Utredningen föreslår att handläggningen av rekonstruktions­ärenden tillsvidare koncentreras till en tingsrätt inom varje län och öppnar upp för att ännu färre domstolar kan ha hand om handläggningen. Orsaken till detta är att upprätthålla kompetensen inom de domstolar som handlägger rekonstruktioner.

Mer information

Hör gärna av dig till oss så berättar vi mer. Några av oss som arbetar med rekonstruktioner hittar du nedan.

E-post

[email protected]

Telefon

08-522 532 00
070-570 44 21