News

Hur uppnås sakrättsligt skydd vid överlåtelse eller pantsättning av aktier?

För att en överlåtelse eller pantsättning av aktier ska vara gällande vid säljarens eller pantsättarens konkurs måste överlåtelsen eller pantsättningen vara sakrättsligt skyddad. Det räcker alltså inte med ett avtal om överlåtelse respektive om pant, utan det krävs enligt svensk rätt ytterligare ett moment för att köparen eller panthavaren ska kunna göra gällande sin avtalade rätt vid motpartens konkurs.

Detta sakrättsliga moment ska vara fullgjort när säljaren eller pantsättaren försätts i konkurs, annars får köparen eller panthavaren endast en oprioriterad fordran i konkursen, ofta med mycket begränsat värde.

Frågan om hur en överlåtelse av aktier blir sakrättsligt skyddad besvaras olika beroende på om aktiebrev har uttagits eller inte. Vidare gäller för avstämningsbolag, alltså bolag där aktierna är registrerade hos en värdepapperscentral (vanligen Euroclear), andra regler än för kupongbolag, dvs bolag där aktierna inte är registrerade hos en värdepapperscentral. Den stora majoriteten av aktiebolagen i Sverige är kupongbolag. I avstämningsbolag finns inte aktiebrev uttagna. I kupongbolag har det traditionellt sett funnits aktiebrev uttagna, men i många sådana bolag finns det numera inte några aktiebrev uttagna.

Förutsättningarna för att sakrättsligt skydd ska uppnås i dessa olika situationer beskrivs nedan. Jag skriver här konsekvent om överlåtelse, men motsvarande regler gäller avseende pant.

Typfall 1 – Kupongbolag med aktiebrev

Enligt 22 § första stycket skuldebrevslagen, vilken 3 kap 6 § aktiebolagslagen hänvisar till, har en förvärvare av löpande skuldebrev uppnått skydd mot överlåtarens borgenärer då förvärvaren ”fått handlingen i besittning”. Denna bestämmelse gäller på motsvarande sätt aktiebrev. Bestämmelsen ger uttryck för den så kallade traditionsprincipen, som innebär att det måste ha skett en besittningsförändring (och säljaren ha förlorat rådigheten över egendomen) för att köparen ska vara skyddad i händelse av säljaren konkurs. I praktiken innebär denna bestämmelse att köparen måste ha fått de aktiebrev som överlåtelsen avser i sin besittning för att kunna kräva att köpet ska bestå vid säljarens konkurs.

Det finns dock ett undantag. I de fall aktiebreven inte finns hos säljaren utan i tredje mans besittning när de säljs, kan traditionen ersättas av denuntiation, det vill säga ett meddelande, till tredje mannen om försäljningen. Meddelandet, som kan lämnas antingen av köparen eller av säljaren, fungerar som ett substitut till tradition. Om det är fråga om pant ska framhållas att, om panthavaren själv vill genomföra denutiationen, denne för tredje mannen måste uppvisa en skriftlig handling som visar att panträtt blivit utfäst.

Typfall 2 – Kupongbolag utan aktiebrev

Frågan om sakrättsligt skydd vid köp av aktier i ett kupongbolag utan aktiebrev regleras inte i lag. Frågan har inte heller bedömts av Högsta domstolen. Det finns därför inte något klart svar på hur en köpare ska få sakrättsligt skydd för sitt köp av aktier i dessa fall. Detta trots att överlåtelse av sådana aktier naturligtvis är väldigt vanliga. I juridisk litteratur förespråkas att sakrättsligt skydd i sådana fall uppkommer genom denuntiation till bolaget i vilket aktierna är utfärdad. I praktiken ska en köpare alltså se till att meddela styrelsen i bolaget om sitt köp, men det är inte klarlagt att detta, om frågan ställs på sin spets, räcker för att köparen ska vara sakrättsligt skyddad. Den som är angelägen att inte utsättas för någon risk i sin egenskap av köpare väljer därför ofta att kräva att aktiebrev utfärdas i samband med att överlåtelsen fullbordas (därefter blir det ett Typfall 1 enligt ovan).

Typfall 3 – Avstämningsbolag

Sakrättsligt skydd i avstämningsaktier erhålls enligt lagen om handel med finansiella instrument, kort och enkelt uttryckt, genom anmälan till kontoförande institut med efterföljande registrering eller, i det fall aktierna är registrerad på förvaltare (vars interna bokföring visar vem som aktierna tillhör), genom underrättelse till den som är registrerad som förvaltare av aktien.

Avslutande kommentar

När ett bolag har sålt eller pantsatt aktier och därefter försätts i konkurs, är det av avgörande betydelse för köparen eller panthavaren att respektive sakrättsligt moment enligt ovan är fullgjort när konkursen beslutas. Annars är köpet eller panträtten inte fullt ut gällande i konkursen, utan köparen eller panthavaren får endast en oprioriterad fordran i konkursen.

Jag och mina kollegor på Carler har lång erfarenhet av obeståndsrelaterad affärsjuridik. Om du vill få mer information eller hjälp kopplat till de sakrättsliga frågor som artikeln berör, eller någon annan affärsjuridisk fråga, är du välkommen att kontakta mig eller någon av mina kollegor.

Peter Eriksson

Advokat och Partner