Advokatkontor med konkursförvaltare i Stockholm

Konkursförvaltning

Advokater i Stockholm som är med dig i hela processen

När företagsrekonstruktion inte är möjlig och alternativen och möjligheterna är uttömda ska företaget försättas i konkurs.

En konkurs innebär att företagets (gäldenärens) tillgångar tvångsomhändertas av dennes konkursbo företrätt av konkursförvaltaren, vars uppdrag i huvudsak går ut på att realisera tillgångarna på ett så förmånligt sätt som möjligt för betalning av gäldenärens skulder.

Syftet med konkursen är att fordringsägare med samma prioritet ska behandlas lika. Utdelningen i konkurs sker efter en viss ordning som främst är baserad på vilka säkerheter som gäldenären upplåtit till sina fordringsägare. Det finns även vissa fordringsägare som anses särskilt skyddsvärda som t.ex. anställda och fordringsägare som inom ramen för en företagsrekonstruktion fått fordringar mot gäldenären. Dessa fordringsägare har också prioritet till utdelning i en konkurs. Det är relativt ovanligt att fordringsägare utan prioritet erhåller någon utdelning i en konkurs.

Vid en konkurs, till skillnad från en företagsrekonstruktion, förlorar gäldenären rådigheten över sin egendom och kan således efter konkursbeslutet inte förfoga över den egendom som ingår i konkursboet. Rådigheten tillkommer i stället konkursboet genom konkursförvaltaren. Styrelsen (och i förekommande fall den verkställande direktören) förlorar sålunda sin formella ställning men har en långtgående skyldighet att lämna upplysningar till konkursförvaltaren. På grundval av dessa upplysningar upprättas en bouppteckning över tillgångar och skulder som gäldenärens företrädare ska bekräfta under straffansvar.

Hantering av tillgångar

Realisationen av gäldenärens tillgångar är en central del av en konkurs och kan gå till på olika sätt. Valet av metod är ofta av stor betydelse för det ekonomiska utfallet.

Fortsatt drift av företagets verksamhet

Det är ofta mest ändamålsenligt att sälja t.ex. inneliggande varulager direkt i konsumentledet genom att använda gäldenärens befintliga säljkanaler. I konkursen inledningsskede finns ofta anställda, lokaler och annan infrastruktur till konkursboets förfogande för att genomföra en utförsäljning. I tjänsteproducerande företag, där gäldenärens kundfordringar oftast är den substantiella tillgången i konkursboet, kan det finnas anledning att överväga att fullfölja pågående projekt för att inte kundfordringarna ska förlora i värde. Det kan även finnas anledning att hålla liv i verksamheten i avvaktan på att hitta en köpare av densamma då en nedlagd verksamhet betingar ett betydligt lägre värde än en pågående verksamhet.

Överlåtelse av verksamheten

Värdet av gäldenärens tillgångar är ofta beroende av att tillgångarna kan överlåtas i ett sammanhang. Inte sällan består gäldenärens verksamhet utöver materiella tillgångar av etablerade kund- och leverantörsförbindelser som sett till sin helhet betingar ett betydlig större värde än de materiella tillgångarnas marknadsvärde. Tillgångarnas värde får således draghjälp av varandra. Vidare finns det stora möjligheter att rädda arbetstillfällen vid en verksamhetsöverlåtelse. Därför finns det ofta skäl för konkursförvaltaren att undersöka möjligheten att överlåta gäldenärens verksamhet till annan aktör.

Auktion eller underhandsförsäljning

I de fall det inte finns någon pågående verksamhet att driva vidare och/eller överlåta återstår alternativet att sälja tillgångarna separat vilket inte sällan föranleder stor värdeförstöring. Försäljningen sker vanligtvis genom en offentlig auktion, ofta via en etablerad auktionsfirma. Försäljning kan även ske underhand då det rör sig om egendom som har en mycket begränsad marknad eller på annat sätt är svår att realisera utanför en begränsad krets av intressenter.

Ansökan om konkurs

Ansökan om konkurs ska göras vid gäldenärens lokala tingsrätt. En förutsättning för att kunna försättas i konkurs är att gäldenären kan anses vara på obestånd, vilket innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder i takt med att dessa förfaller till betalning samt att denna betalningsoförmåga inte endast är tillfällig. Om gäldenären lämnar in en egen ansökan om konkurs behövs i normalfallet inte förebringas bevisning om att obestånd föreligger utan det räcker med att lämna uppgifter till tingsrätten om att gäldenären är på obestånd. Om däremot en fordringsägare ansöker om konkurs måste denna styrka att obestånd är för handen för att tingsrätten ska kunna fatta beslut om konkurs.

Personligt ansvar

En konkurs kan föranleda personligt betalningsansvar för gäldenärens företrädare, bl.a. för obetalda skatter och allmänna avgifter som förfallit till betalning samt för skulder som uppkommit efter att ett aktiebolags egna kapital förbrukats utan att styrelsen vidtagit åtgärder för att återställa det egna kapitalet alternativt avvecklat verksamheten genom likvidation. En ansökan om konkurs kan begränsa det personliga ansvaret, helt eller delvis. Vid en obeståndssituation är det därför viktigt att ansökan om konkurs inges innan skatter och avgifter förfaller till betalning samt att iaktta de regler som finns i aktiebolagslagen beträffande kapitalbrist, kontrollbalansräkning och likvidation.

Konkursutredningen

Utöver realisationen av gäldenärens tillgångar ska konkursförvaltaren även göra en konkursutredning som redovisas i en s.k. förvaltarberättelse. I förvaltarberättelsen redovisas bland annat bakgrunden till att företaget hamnade på obestånd, om det skett några transaktioner före konkursutbrottet som kan återvinnas till konkursboet (t.ex. betalningar, gåvor eller kvittningar), huruvida bokföringsskyldigheten uppfyllts samt, i förekommande fall, vissa aktiebolagsrättsliga frågor, bl.a. om det funnits skäl att upprätt en s.k. kontrollbalansräkning samt om det skett olagliga värdeöverföringar eller om det förekommit skadeståndsgrundande handlingar. Det är inte sällan som konkursutredningen mynnar ut i fortsatta utredningsåtgärder, tvistemål och förhandlingar om att tillföra konkursboet ytterligare tillgångar.

Avslutning och utdelning

När samtliga avvecklingsåtgärder är avslutade delas tillgångarna ut till fordringsägarna varvid konkursen avslutas. Om det blir aktuellt med utdelning till oprioriterade fordringsägare föregås utdelning av ett bevakningsförfarande vid tingsrätten.
Då måste samtliga fordringsägare formellt i tingsrätten bevaka sin fordran i konkursen genom att presentera underlag för sin fordran. Uppkommer tvist om rätt till utdelning avgörs dessa frågor slutligen av tingsrätten.